Jag i smårandig jumper

Vi har precis börjat läsa sjukdomslära i skolan. Verkligen intressant! Men det är mycket som ska in, massor av medicinska termer att kunna utantill. Läkemedel, symptom och diagnoser. Jätteintressant såklart, men mycket!

Dessutom "passar jag på" att jobba till och från i drygt 3 veckor nu. Hellre nu än i sommar när vädret e gött å man vill vara ute och ledig tänkte jag. Så så fick det bli. Visserligen bara till 14 på dagarna, men lägg därtill plugget, 6 träningspass/veckan och massa silversmidesgöra. Och allt annat såklart. Man ska hinna sova och äta och gå på viktiga möten och sånt också vettni. *Puh*

Så det är ingen slumpgenerator som gjort att jag ger er denna video idag. Vi förstår varandra han och jag, för precis så känner jag mig just nu. Ska jag vara ärlig kan jag inte med säkerthet lova att det inte är jag, utan en hacke hackspett som filmats och spelats in.



Ikväll är det dessutom extra svårt att se skillnad på oss två då vaccinpillret dagen till ära gett mig ett sprillans nytt symptom: "putig ankläpp". Får hoppas de återfår sin form lagom till jobbet imorgon..



Gräsligt är en för dålig ordvits

Idag ska vi vara glada över att detta är en blogg med bokstäver och inte ljudklipp. Jag låter tamejfan som en förkyld Sanna Bråding.

Jag har nämligen påbörjat en vaccinering mot gräspollen! Det låter inte så sexy, men jag hoppas det ska göra mina framtida somrar lite snällare. Fram tills nu har maj-augusti stundtals varit ett litet helvete med kliande ögon, halsont, nästäppthet och galen trötthet. Så efter prov och läkarbesök i höstas påbörjade jag min kur förra veckan. Det innebär att jag ska käka en tablett frystorkat gräs, varje dag. I tre år. Det låter ju inte helt klokt kan man tycka, om det inte vore för att man tror att ens kropp tillslut kommer tröttna på att reagera på gräspollenet. Har vi tur hjälper det även mig!

Men än så länge visar kroppen alltså tydligt att den inte riktigt gillar vad jag gör. Så fort lelle tabletten landat på tungan protesterar den. Från axlarna och upp: kli, aj, stick osv. Dagens mesta reaktion var således extremhosta övergående till halsont och fatal heshet. Vad blir det imorgon?


Livet på landet

Spenderade nyårshelgen på vårt landställe. 5 km från från Värmland och 3 mil från norska gränsen, men i Dalsland. Stället kallar vi för Tomtebacka. Trots min ringa ålder tycker jag ibland att det kan vara skönt att "ladda batterierna". Det är inga svårigheter när huset i skogen bjuder på kolmörkt från kl fyra och knäpptyst. Jag underhöll mig väl genom att läsa böcker, se film och chilla framför öppna spisen. Änna mysigt att bara höra knastret från brasan å inget mer!

Här får jag dessutom alltid mina lantisfördomar bekräftade! Så skönt så. En av dessa, som snarare är fakta än fördom, är att minst hälften av alla fordon som belägrar de gropiga grusvägarna och de lite lyxigare asfalterade (!!) vägarna är av typen traktorer. Vi som "göteborgarna" anses faktiskt lite konstiga som inte äger ens en traktor. Man kan fråga sig (som de där uppe faktikt gör ibland) hur man då klarar sig på vintern när snön är i vägen och på sommarn när jordhögar och nedsågade granar ska flyttas? Haha, jo, det var förstås en kuggis, för det gör man inte! Sanningen är att vi titt som tätt får fråga våra snälla grannar om en traktor eller två, inklusive förare, så löser det sig! Men det hör väl till antar jag. Landet i ett nötskal.

God kväll!


Märk väl vår hustomte som står där oavsett årstid. Den har en tomte-
mor också, fast hon gömde sig bakom soffan på det här fotot...
Bilder från utsidan av huset får jag bjuda på en annan gång.


En tripp till närmsta civilisation - världsmetropolen Bengtsfors!
(Joho, där finns visst människor, fast dom är bakom kameran...)


RSS 2.0