En dag i någons tjänst

Hej och hå! (Inte bara det ena alltså.)

Denna veckan har jag varit ovanligt vanlig - jobat hela två av fem dagar. Idag på TeliaSonera (som så många gånger förr), vilket funkar fint. Och extra fint när det bjuds på fredagsfika såklart!

I måndags däremot jobbade jag för ett bostadsbolag (vi kan välja att inte nämna namnet), som kris-och-panik-inhoppare i deras reception/kundservice. Fick typ 2h opedagogisk och otillräcklig upplärning av den vanliga tanten där, sedan sattes jag i ensamt majestät resten av dagen. Kan påpeka att under dessa två morgontimmarna hände typ inget där, alla kunder sov. Och det som inte hände när hon var där fick jag inte heller lära mig. Bra där. Men sen jevvlar satte kacklet igång

En växeltelefon ringde stup i kvarten, man kunde sätta den på nån kö-grej, men det var tydligen inte att rekomendera. Det gjorde jag ändå hela tiden. Av misstag. Eftersom jag inte visste bättre. Och kön växte något kopiöst på bara några minuter. De som faktiskt kom fram till mig försökte jag dock svara så gött jag kunde. Trots att jag inte fått lära mig en paragraf om vare sig bostadsbesiktningar, renoveringsråd, kontrakt eller annats lagom viktigt som "The-bostadsbolag-who-must-not-be-named" faktiskt sysslade med. Desssutom hade jag lite svårt att komma ihåg vad företaget hette när jag väl skulle svara i telefonen. Inte för att det var speciellt avancerat eller svårt att uttala, bara därför att. Tur då att jag kunde läsa innantill på den överdimensionerade loggan på väggen...i varje samtal!

Sombrero - inte en del av min jobboutfit.

Så. Frustrerande att inte kunna hjälpa till och frustrerande att i vartannan mening få be de stackars redan missnöjda kunderna att återkomma dagen därpå när Tanta Ordinare återkom.

Men inget ont som inte har nåt gott med sig. Genom att sitta där och ta emot alla hyresgästers berättelser om spruckna toasitsar, fellagda golv, störande grannar och icke-existerande barnvagnsrum insåg jag hur bra jag faktiskt har det bostads-wise. Det är inte så illa pinkat ändå. Dessutom fick jag lön för det. Hejja! :) Så summa sumarum en dag att lägga till pluskontot.

Det var det om det. Om några dagar återkommer jag med andra trevligheter i text och bild.
Don't miss! Pöss ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Fröken bakom tangentbordet:

Här skriver Jossan, aka Josefine, om det som händer i hennes liv. Det är mycket sköj, mycket friidrott, lite dietistplugg, en hel del silversmide och design. Och såklart annat som en 24-åring kan tänkas pyssla med och fundera på. Mycket nöje! :)



På jvalleytwig.se säljer jag mina smycken. Klicka på bilden för att komma dit!
RSS 2.0