Spenderade nyårshelgen på vårt landställe. 5 km från från Värmland och 3 mil från norska gränsen, men i Dalsland. Stället kallar vi för Tomtebacka. Trots min ringa ålder tycker jag ibland att det kan vara skönt att "ladda batterierna". Det är inga svårigheter när huset i skogen bjuder på kolmörkt från kl fyra och knäpptyst. Jag underhöll mig väl genom att läsa böcker, se film och chilla framför öppna spisen. Änna mysigt att bara höra knastret från brasan å inget mer!

Här får jag dessutom alltid mina lantisfördomar bekräftade! Så skönt så. En av dessa, som snarare är fakta än fördom, är att minst hälften av alla fordon som belägrar de gropiga grusvägarna och de lite lyxigare asfalterade (!!) vägarna är av typen traktorer. Vi som "göteborgarna" anses faktiskt lite konstiga som inte äger ens en traktor. Man kan fråga sig (som de där uppe faktikt gör ibland) hur man då klarar sig på vintern när snön är i vägen och på sommarn när jordhögar och nedsågade granar ska flyttas? Haha, jo, det var förstås en kuggis, för det gör man inte! Sanningen är att vi titt som tätt får fråga våra snälla grannar om en traktor eller två, inklusive förare, så löser det sig! Men det hör väl till antar jag. Landet i ett nötskal.

God kväll!

Märk väl vår hustomte som står där oavsett årstid. Den har en tomte-
mor också, fast hon gömde sig bakom soffan på det här fotot...
Bilder från utsidan av huset får jag bjuda på en annan gång.

En tripp till närmsta civilisation - världsmetropolen Bengtsfors!
(Joho, där finns visst människor, fast dom är bakom kameran...)