OOahw. Jag är i sån ruggig form! Nämen aså det känns bra gör det. Nog första gången sen efter skadan som jag känner så :) Persade fan idag på träningen på 150m efter att ha dragit iväg en 300m innan, det är ganska bra tycker jag! (Under 20sek å grejjer) ;)

Var och tävlade i Borås i helgen, blandade resultat, men lärde mig nog mkt av det ändå! Jo. För lördagen gick så trökdåligt och jag sprang som en halt tanta, vilket inte direkt gjorde mig så pepp och glad. Visste ju att formen var där, så sähär skulle jag väl inte beheöva springa heller? Var så innibänken förbannad på mig själv att jag varvade storgråt med raseriutbrott... typ. Med 99% säkerhet var där ett mentalt spöke av något slag som tog upp tankarna..fett onödigt! Aja, dagen därpå var det hur som hellst dax för en ny tävlingsstart, samma arena och med nästan samma startfält, och som bäddat för samma spöke..? Njee, för det som gör mig stolt är jag på nåt sätt hade lyckats vända gårdagens flopp till en finfin flipp. :) Det blev pers mina damer och herrar! (26,80 på 200m) Fortfarande passiv accelleration men ändå! Gött att känna att det finns ett par tiondelar att ta av vettja! För hur kasst det än må kännas ena dagen, måste man kunna lägga det bakom sig och blicka framåt, för egentligen blir väl ingenting bättre av att man grämer sig i något som redan skett? Ne, ut å ladda inför nu och morgondagen istället! Ofta lättare sagt än gjort kan tycka, men nu vet jag iaf att det går!! Och då kan det definitivt gå igen! :)

En sak jag kom att tänka på i helgen, och som glädjer mig, är den gruppkänsla vi ändå har fått till i gruppen. Ganska bra med tanke på att vi är en såpass ny grupp, men aktiva som för ungefär ett år sedan tävlade för över 7 olika klubbar! Trots att friidrott är en individuell sport är det väääldigt viktigt med en bra grupp att träna med. Jag har varit med om både bra och rent av kassa träningsgrupper vilket såklart påverkar en. Därför är det gött att Kvilles junior/seniorgrupp känns som en bra och klok skara människor. Att vi är både killar, tejer, långsprint, kortsprint, hoppare, nya, gamla, skadade och fullt tävlande som stöttar varandra och uppmuntrar. Det värmer! Och betyder sjukt mycket ibland :)

Såsom hundar får godis när de klarat ett festligt trix, ska ni som läst ett såhär långt textflöde på raken få en godis ni med. En mkt go låt av en svenskbittergladsommarpop-tjej - Pernilla Andersson! Låten heter Johnny Cash & Nina P. och är den låt jag sprungit runt och nynnat på mest hela veckan. Checka plattan på Spotify vettja! Pussiheeejs så länge:)