Tur i oturen. Fast tvärtom?

Så. Nu har jag lugnat ner mig. Tävlade idag, hade en bra känslan i benen, så jag hoppades kunna få ut det i löpningen också. Det är ofta en annan sak när man väl står där i blocken. För sekunden efter starskottet har gått har man glömt allt vad man skulle göra och hur man skulle göra det. Men det kändes bra idag.

Det tråkiga var att jag reagerade på tjejen på banan bredvid mig som rycker till en halvsekund innan startskottet, man gör det. Och enligt alla regelböcker borde startern fixat oss en omstart eller ge tjejstackarn en varning. Men nej. Så startskottet gick iväg, med mig typ bakåtlutad i blocken. Så när dom andra förflyttat sig 1,5m framåt, var det dags för mig att börja röra mig. Ja va skitförbannad, haha. Redan där i loppet. Och jag minns inte så mycket av det mer än att ja skrek till ett litet "FAN" när jag korsade mållinjen. Och att jag hörde speakern säga att jag vann! :P Galet på många sätt.

Så nu är jag mest besviken eftersom jag kände att jag inte gav allt. Men om ett tag kommer jag säkert vara nöjd med prestationen ändå eftersom jag:
1) Faktiskt vann loppet! :) (Om det var jävlaranamar eller bara skills som avgjorde vet jag inte nu..)
2) Fick ytterligare 2 lopp att lägga ner i erfarenhetslådan.

Jaja. Nu glömmer vi det här. Nya tag! Imorgon är det träning igen.
Vi hörs!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Fröken bakom tangentbordet:

Här skriver Jossan, aka Josefine, om det som händer i hennes liv. Det är mycket sköj, mycket friidrott, lite dietistplugg, en hel del silversmide och design. Och såklart annat som en 24-åring kan tänkas pyssla med och fundera på. Mycket nöje! :)



På jvalleytwig.se säljer jag mina smycken. Klicka på bilden för att komma dit!
RSS 2.0